Varför kväver sjön ibland?
Ofta säger man att en sjö "kvävt" sedan man sett resultatet av en kvävning. Som uttrycket antyder så tar syret slut i vattnet.
Vattnet fungerar så att det är " tyngst" vid +4 grader och kallt vatten är tyngre än varmt varför det kalla vattnet sjunker till
botten emedan det varma flyter upp mot ytan. Under vintern och sommaren är ytvattnet varmare än bottenvattnet.
Det varma ytvattnet hindrar bottenvattnet från att komma i kontakt med ytan. Vintertid då ? Vatten som fryser är väl kallare
än 4 grader? Visst är det så att vattnet vid ytan blir kallare än bottenvattnet med den påföljden att det blir tyngre och sjunker
till botten och det varmare stiger upp under isen. Är det kallgrader ovan isen så blir isen tjockare, är det lika varmt eller
varmare så smälter den.
För att bottenvattnet ska bli syresatt så krävs större rörelse (omrörning!) i sjön än vad som blir under isen. Det är endast
under våren och hösten som vattnet är ungefär lika varmt vid ytan som vid botten och det är då som "hela" vattenmassan blir
syresatt.
Växter, inte bara vass och näckrosor utan främst alger och växtplankton (stora mängder), och djur som dör i vattnet sjunker
till botten där främst bakterier börjar bryta ner det organiska materialet. Ju mer fria näringsämnen som finns lösta i vattnet
desto mer växter och följaktligen mer att bryta ner. De enorma mängderna med bakterier behöver mycket syre. Tar syret slut i
bottenregionen så kvävs allting där med påföljd att nedbrytningen först minskar och att det blir mer att bryta ner (nu även de
döda bakterierna själva). Syret tar slut i bottenregionen först samtidigt som att även de övre vattenlagren också börjar påverkas.
Fisken söker sig till de mer syrerika områdena i sjön och det kan ibland - när isen ligger - bli så att de inte kommer åt luft
vid ytan varvid de dör.
Om vi till resonemanget ovan lägger till:
Att det finns bakterier som inte behöver syre som fortsätter nedbrytningen vid kvävning. Dessa bakterier kommer vid en
kvävning att öka enormt i antal. Dessa små gynnare ger dessvärre ifrån sig svavelväte (vilket är giftigt och luktar ruttna ägg)
som i sin tur reagerar med det fosfor som finns bundet i bottenmaterialet i form av järnfosfat. Svaveljärnet som uppkommer
bildar en svart smet på botten och fosfaten som frigörs göder nu algerna och växterna vid ytan igen. Se bilden nedan.
Varför flyter det döda musslor i vattnet?
Sjön har kvävt vid bottnen! När musslorna ligger på botten upplöses de sakta (mänden vatten ökar i musslans kött) och
densiteten minskar (tätheten i köttet minskar och volymen ökar). När den nästan upplösta musslans kropp nu värms upp av
solvärmen så blir densiteten i den lägre än i det kallare bottenvattnet och musslan lyfter upp mot ytan. Mängden döda musslor
ökar också kraftigt när vattnet cirkulerar (sker när ytvattnet och bottenvattnet är lika varmt +4 grader) på våren. Då följer
de lätt upp mot ytan där de värms upp av solljuset och av detta minskar densiteten och de "hänger kvar där.
Hur vattnet skulle se ut i en "frisk" Skundern kan man få sig en uppfattning om genom att besöka sjön Akaren (SV Skundern).
Enligt många äldre boende har sjön aldrig haft "klart" vatten utan mera en brun ton som i Akaren.
sidan publicerad 2012-08-09
senast ändrad 2012-08-09
|
